Bilder/film på annonsen f. när vi köpte han!



aw.

Det jag fastnade först på honom var att han var skimmel eftersom jag har
drömmt om en vithäst hela mitt liv!
Det andra var nog namnet, tycker det är så vackert!
Det tredje var väll att han var en riktigt hoppeponny & att han var pigg och framåt!
Det fjärde var nog att han såg ut som en riktig Mois ponny..

----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Allt stämmde elr stämmer fortfarande, men f. början hade vi det inte lätt alls.
Det har vart mot & framgångar hela tiden, och jag glömmer aldrig första hoppträningen
, jag skämdes så otroligt mycket.. jag hade ingen kontroll på honom alls, han bara stack
och sprang så otroligt fort mellan hindrerna så jag bara satt där och flög med, jätte tråkigt
att min datan är sönder för där har jag massa bilder f. första träningen och massa andra bilder..'
Men vi har bara kämpa på och det har ju gett en hel del resultat!
Men det finns mycket kvar att lära, speciellt i hoppningen nu eftersom vi inte hoppat nästan nånting
i vinter.. men det blir ju mer mot sommarn när tävlingarna är och på söndag blir det ju Monia träning äntligen!
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
En sak jag blir riktigt irreterad på, det är vissa som säger att Legolas är så lydig och så lätt att rida
att jag mest bara sitter och hänger med, och att han går i form snyggt av sig själv och går liksom själv.
Men för er som tror det, tror helt fel. Det har tagit oss flera månader att lära känna varandra och det finns
mycket kvar också men det är iaf en stor skillnad tycker jag iallafall..
Legolas är en jättesvår ponny igentligen, otroligt svår och vi har haft det svårt..
Asså det gick ju inte att röra bakbena elr ta hovarna 1a månaden, att ta på honom täcke har ju inte vart
något lätt heller förut, han skaka när jag skulle ta på honom det, nu kan jag ju kasta på täcket bakifrån honom!
Hämta honom i hagen var inte heller lätt eftersom han bara sprang iväg, och han stegrade över flera gånger så jag blev ganska osäker och ville inte rida honom, allt känndes helt fel från början och jag ville bara sälja honom.
Men det fanns en glöd endå som sa att det endå var rätt, fortsätt kämpa.

Och det är jag glad över, för som idag skulle jag ju inte tänka på att sälja honom, älskade ponny!


Kramkram på er, jag skriver efter ridpasset! :)

Kommentarer




Kommentera inlägget här!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ihåg mig?

Trackback