På fyra ben går den som jag gillar allra bäst,
gillar, gillar, gillar allra bäst.
Jag sitter på hans rygg för han är min lilla häst,
är min lilla häst.

Vad du är söt min kära lilla ponny.
Vad du är snäll min kära lilla häst.
Du säger ingenting min kära lilla ponny,
men du är den jag gillar bäst.

Efter att inte kunnat fånga honom i hagen elr ta på honom täcket utan att han skakar elr att ta hovarna utan att han kastar sig åt sidorna när man ska ta bakbenen, eller så het i hoppningen så man inte får stopp, elr stegra över flera gånger, rädd och skygg för allt rädd för nytt folk och en massa sånt så idag kan man verkligen inte tro att det är samma Legolas.

Men nu i dag har han så otroligt mycket bättre självförtroende och tyr sig till mig, han kommer oftast när jag ska hämta honom ihagen, man kan ta alla hovar utan problem, han är mer nyfiken och är inte alls lika rädd för nya människor, nu har ja kontroll i hoppningen och vi är verkligen ett han och jag, vi känner varann så otroligt mycket!

Från början kunnde man inte ha skänklarna mot honoms mage så han regerad väldigt hastigt om man gjorde det (pang) då flög han i luften och trava iväg, det har också blivit en stor skillnad idag!
 
Idag ångrar jag inte en minut att jag har dig som min egna ponny, men kanske första månaderna var det inte lika självklart.
Vilken ponny som förendras från dag 1 till nu måste jag bara påpecka!


Jag var rädd för honom från början, jag minns första hoppningen som om det vore igår , han sprang och sprang och flög och stegra på stället, helt crazy var han..
Vi skulle hoppa bana och han sprang för livet och hoppade jätte stort över alla hinder, riktigt hoppeponny!
Men det var endå inte roligt när man inte hade kontroll på sin ponny, jag skämmdes att visa oss i hoppningen eftersom det såg inte bra ut, han gjorde det han skulle men gjorde inte som jag sa, hoppa kunnde han och springa fort som fan också!
Men efter en massa hårda träningar och mycket hantering och pyssel så ha det endå fixat sig!

Idag är jag inte rädd i hoppningen med honom, jag le för att få hoppa honom för nu har vi ju iaf kontroll och vi ha ju tävlat en hel del i sommar! Som vi inte ens hade räknat med, men vi ha endå kommit på placering några gånger och kommit 2 i KM et och ridit i hop 66 i L:B 1n!

Kunnde aldrig nånsin tro att det skulle gå, men jag gav aldrig upp och det är jag glad över idag!

Så jag är hel nöjd med mitt första år med Legolas!
Jag älskar honom över hela jorden och tillbaks 1000 ggr om oavsett!


Min legolas♥




22/12-2011


/ Moa